Smyckekonst 2016

Just nu pågår en utställning på Nationalmuseet Open Space – Mind map. Positions in Contemporary Jewellery som är del av projektet Smyckekonst 2016.

Utställningen visar upp 160 nutida konceptuella smyckeskonstverk. Här finns allt möjligt som kan kategoriseras som smycken i vid bemärkelse. Smyckena liknar i vissa fall mer konstverk än smycken så man får vara beredd att ta i lite om man ska orka bära dem. Smycken är inte heller enbart gjorda med konventionella material utan här hittar du smycken gjorda av papper, plast, gummi, djurinälvor, lera, sågspån, nylontråd, tenn, marmor och tygrester!

Foto: Michaela Čejková. Jana Prokics ”Ariel (Holy Heart)”, 2014.

Då jag inte är van vid denna moderna smyckeskonst så lämnar jag åt andra att recensera utställningen. Men enligt utställarna så är det mycket framstående konstnärer som ställer ut och därför kan det vara värt ett besök för alla som är konst eller smyckesintresserade. Jag vill därför varmt lyfta fram utställningen då smycken nu ges möjlighet att inta konstrummet.

Smyckekonst 2016 innehåller flera utställningar och ni kan ta del av dem i programmet som ni hittar här: http://www.nationalmuseum.se/Global/PDF/smyckekartan.pdf

Utbud och efterfrågan på guld 2015

Idag kom World Gold Councils rapport över utbud och efterfrågan av guld under 2015.

Utbudet av guld minskade något från 2014 och landade på ca 4 258 ton. Av dessa är 1 093 ton återvunnet guld och således kommer 3 165 ton från gruvnäringen. Det är främst under slutet av året som gruvnäringen har börjat leverera mindre guld, vilket enligt guldproducenterna beror på brist av nya fyndigheter och fallande produktionsnivå i befintliga gruvor.

Den sammanlagda efterfrågan var relativt oförändrad och landade på 4 212 ton (4 226 ton 2014).

Efterfrågan fördelar sig enligt följande:

Smyckestillverkning               2 415 ton
Industri/teknik                           331 ton
Investeringsguld                        878 ton
Centralbanker/institut               588 ton

Då den här bloggen fokuserar på smycken så ska vi titta närmare på guldet som användes till just detta. Den totala användningen av guld minskade med 66 ton från 2014 men det var stor skillnad på efterfrågan på olika marknader. Nedan har jag tagit upp de tre största guldmarknaderna under 2015

1. Kina             783 ton
2. Indien           654 ton
3. USA             120 ton

Det går inte att utläsa den svenska efterfrågan utan bara de större marknaderna i Europa såsom Storbritannien 26 ton, Italien 18 ton, Frankrike 13,5 ton och Tyskland 10 ton.

Silver – Argentum

En av de vanligaste metallerna vid smyckestillverkning är silver. Silver är en ädelmetall och dess latinska namn är Argentum, vilket kan betyda både silver och pengar.

För att få kallas silversmycke så måste silverhalten enligt internationell standard uppgå till minst 83 % (830/1000).

En av de mest kända varianterna på smyckessilver är Sterlingsilver. Sterlingsilver är perfekt för smycken då det är formbart och smidigt samt har en hög smälttemperatur. Sterlingsilver innehåller 925/1000 delar silver och stämplas därför med 925. Resterande del, dvs. 7,5 procent av smycket består då vanligtvis av koppar men det kan även innehålla lite zink.

Argentium sterling silver är en utveckling av Sterlingsilver. Argentium sterling silver finns i två halter av silver vilka båda innehåller mer silver än Sterlingsilver, 935/1000 och 960/1000. Dessutom har man tillsatt Germanium som är en halvmetalliskt grundämne. Tack vare Germanium så har Argentium sterling silver flera fördelar jämfört med Sterlingsilver. Germanium lägger sig på ytan av silvret och skyddar det mot oxidering och annat slitage.

Smycke gjort av silverlera - PMC med kejda i Argentium sterling silver

På senare tid har det börjat komma smycken i ”rent” silver som är tillverkade med hjälp av en teknik som är utvecklad av Mitsubishi i Japan. Tekniken kallas PMC, Precious Metal Clay, på svenska kan man kalla det silverlera. Förenklat uttryckt så formar man silverleran till den form man vill att smycket ska ha. Därefter bränner man bort bindmaterialet i silverleran och kvar finns det rena silvret gjutet i den form man var ute efter. Silverhalten i smycket blir därför extremt hög och näst intill helt rent 999/1000.

Det finns även något som kallas nysilver, vilket inte alls är silver, utan en legering av koppar, zink och nickel. Just nickeln får blandning att se silveraktig ut men den innehåller fortfarande inget silver. Då nysilver innehåller nickel bör man inte använda smycken av nysilver om man är känslig för den metallen.

Allt silver oxiderar och ju högre halt av andra metallet ju högre risk för missfärgning och oxidering. Rent silver behåller utseendet längre än sterlingsilver som i sin tur håller utseendet längre än t ex matsilver. Skälet till det är att matsilver är gjort av silver i lägre halt (830/1000) för ökad hållbarhet och styrka – men då får man å andra sidan putsa det lite oftare.

Rutilkvarts - Solstrålar av guld...

Rutilkvarts är kvarts som har inneslutningar av mineralet Rutil. Rutilkvarts är en av få ädelstenar som är eftertraktad för sina inneslutningar! Rutilet lägger sig i fina tunna trådar som ser ut som guldstrån och det har gett upphov till olika namn på Rutilkvarts såsom Venus hår och Solstrålar av guld.

Rutilkvarts finns över hela jorden då kvarts är ett av de vanligast mineralet. Brasilien och Indien är vanliga ursprungsländer för ädelstenarna. Det finns även Rutil i Södra Norge – allt mer talar för att jag måste besöka vårt kära grannland under nästa sommar!

Rutilkvarts sägs ha många goda egenskaper, bland annat saktar det ner åldrandeprocessen och kvartsen ska även öka kreativiteten.

Rutilkvarts är lätt att känna igen – den kan dock förväxlas med Rutiltopas. Rutiltopasen är hårdare då Topas ligger på 8 på Mohs hårdhetskala och Rutilkvarts på 7. Rutil däremot har en hårdhet på 6 och är därför ensamt lite för mjukt för att användas i smycken.

Vad är Gold-filled?

Gold-filled är en tillverkningsmetod för smycken och smyckesdetaljer där man lägger ett lager av guld över en basmetall. Gold-filled är vanligt förekommande i USA där tillverkningen är kontrollerad av amerikanska staten. Det kommer dock allt mer smycken i Sverige som har delar av gold-filled och det är därför värt att titta lite närmare på vad gold-filled är för något.

Gold-filled ska inte förväxlas med t ex guldplätering där man lägger på ett mikroskopiskt tunt lager guld över en annan metall. Till skillnad från guldplätering så innehåller gold-filled smycken minst 5 % guld och lagret med guld är allt mellan 50 till 100.000 gånger tjockare även vid plätering.

Fördelen med gold-filled är att de kombinerar det vackra gyllene utseendet på smycken samtidigt som basmaterialet står för styrkan. Det gör att man i vissa fall kan föredra att använda gold-filled delar i smycken. Då lagret som läggs på är tjockt och täckande så kan alla som kan bära guld även bära smycken av gold-filled. Slutligen så missfärgas inte guld med tiden utom i vissa extrema fall.

Man ska vara medveten om att alla smycken slits ner. Gold-filled är överlägset mot guldpläterade smycken men inte lika tåliga som smycken i äkta guld. Man räknar med att gold-filled smycken kan användas 20-30 år innan någon basmetall riskerar att synas. För guldpläterade smycken så nämner man allt från månader till något år innan metallen under kan börja synas.

Safir – månadssten september

Månadsstenen för september är Safir, vilket är en ädelstensvariant av mineralet Korund.  Alla varianter av Korund kallas Safir men om man till vardags säger Safir så menar man den blå varianten. Självklart inte alla färger! Det finns den röda varianten av Korund som har sitt eget namn – Rubin.

Namnet Safir kommer från grekiskans σάπφειρος; sappheiros, som betyder blå sten och som även var namnet på ön där man utvann Safirer.

The Logan Sapphire: A 423 Carat Blue Gem

Safirer finns på flera platser på vår jord. De bästa Safirerna anses komma från Sri Lanka och Madagaskar. Det sker även stor tillverkning av syntetiska safirer som bl.a. används i industrin och inom smyckestillverkning. Som vanligt gäller att om priset verkar vara för bra för att sant så är det antagligen en syntetiskt odlad Safir. Safir (Korund) har en hårdhet på Mohs skala på 9 så det är nästa bara diamanten som kan rispa den. Det här gör att det finns stor användning för den tåliga stenen. Du har säkert hört talas om safirglas på klockor! Safirer är inte bara hård utan den tål t ex värme bättre än diamanter.

När det gäller gamla magiska egenskaper som förknippas med månadsstenen (zodiakstenen) Safir främst med visdom, makt och ödet. Dess blåa färg har även symboliserat himlen och ädelstenen var därför populär bland präster under medeltiden. Det sägs även att soldater och andra män som var borta från sina fruar längre gav dem Safirer för att de skulle hålla sig ”rena”. Om mannen kom hem och såg att stenen hade fått en mörkare blå ton så var det tecken på att någon hade hänt…

Hur gör man konstgjorda diamanter?

Det finns flera sätt att göra konstgjorda diamanter på, den första metoden som lyckades producera diamanter av tillräckligt hög kvalité för att användas inom industrin och senare för att skapa diamanter av smyckeskvalité kallas HPHT.  HPHT står för High Pressure-High Temperature och innebär att man återskapar den miljö som naturliga diamanter uppstår i.

Naturliga diamanter skapas ca 150-200 kilometer ner i jordskorpan där trycket och värmen är tillräckligt högt för att kol ska binda sig till den form av kol som vi kallar diamant.

Med HPHT-metoder sätter man små diamantkristaller av hög kvalitet på botten av en stor hydraulisk press. Runt kristallerna sätter man ett lager med rent kol och en järnlegering som löser kolet och får det att fälla ut. Man värmer sedan upp järnlegeringen till 1400-1600 grader Celsius, vilket får kolet att fälla ut och binda sig till diamantkristallerna så att de växer till den storlek man söker.

Colorless gem cut from diamond grown by chemical vapor deposition.
Bilden lånad från Wikipedia.

En annan metod som idag används av flera tillverkare förkortas CVD. CVD står för Chemical Vapor Deposition och är en metod där man för in ånga som innehåller kol i en kammare där diamanterna byggs upp. En av fördelarna med metoden är att den inte kräver samma tryck som HPHT. För att skapa en diamant lägger man även här in små diamantkristaller, sedan flödar gasen in. Efter 3-4 veckor har man skapat (eller som företagen som säljer stenarna säger - odlat) en diamant på tre till fem carat.

Utvecklingen med odling av diamanter har gått starkt framåt sedan svenska ASEA 1953 lyckades skapa de första industridiamanterna. Idag kan vi skapa diamanter som är renare än naturens egna och de går inte att skilja från de äkta, förutom att de helt enkelt är för felfria.