En av de vanligaste metallerna vid smyckestillverkning är silver. Silver är en ädelmetall och dess latinska namn är Argentum, vilket kan betyda både silver och pengar.
För att få kallas silversmycke så måste silverhalten enligt internationell standard uppgå till minst 83 % (830/1000).
En av de mest kända varianterna på smyckessilver är Sterlingsilver. Sterlingsilver är perfekt för smycken då det är formbart och smidigt samt har en hög smälttemperatur. Sterlingsilver innehåller 925/1000 delar silver och stämplas därför med 925. Resterande del, dvs. 7,5 procent av smycket består då vanligtvis av koppar men det kan även innehålla lite zink.
Argentium sterling silver är en utveckling av Sterlingsilver. Argentium sterling silver finns i två halter av silver vilka båda innehåller mer silver än Sterlingsilver, 935/1000 och 960/1000. Dessutom har man tillsatt Germanium som är en halvmetalliskt grundämne. Tack vare Germanium så har Argentium sterling silver flera fördelar jämfört med Sterlingsilver. Germanium lägger sig på ytan av silvret och skyddar det mot oxidering och annat slitage.
På senare tid har det börjat komma smycken i ”rent” silver som är tillverkade med hjälp av en teknik som är utvecklad av Mitsubishi i Japan. Tekniken kallas PMC, Precious Metal Clay, på svenska kan man kalla det silverlera. Förenklat uttryckt så formar man silverleran till den form man vill att smycket ska ha. Därefter bränner man bort bindmaterialet i silverleran och kvar finns det rena silvret gjutet i den form man var ute efter. Silverhalten i smycket blir därför extremt hög och näst intill helt rent 999/1000.
Det finns även något som kallas nysilver, vilket inte alls är silver, utan en legering av koppar, zink och nickel. Just nickeln får blandning att se silveraktig ut men den innehåller fortfarande inget silver. Då nysilver innehåller nickel bör man inte använda smycken av nysilver om man är känslig för den metallen.
Allt silver oxiderar och ju högre halt av andra metallet ju högre risk för missfärgning och oxidering. Rent silver behåller utseendet längre än sterlingsilver som i sin tur håller utseendet längre än t ex matsilver. Skälet till det är att matsilver är gjort av silver i lägre halt (830/1000) för ökad hållbarhet och styrka – men då får man å andra sidan putsa det lite oftare.
För att få kallas silversmycke så måste silverhalten enligt internationell standard uppgå till minst 83 % (830/1000).
En av de mest kända varianterna på smyckessilver är Sterlingsilver. Sterlingsilver är perfekt för smycken då det är formbart och smidigt samt har en hög smälttemperatur. Sterlingsilver innehåller 925/1000 delar silver och stämplas därför med 925. Resterande del, dvs. 7,5 procent av smycket består då vanligtvis av koppar men det kan även innehålla lite zink.
 |
| Smycke gjort av silverlera - PMC med kejda i Argentium sterling silver |
På senare tid har det börjat komma smycken i ”rent” silver som är tillverkade med hjälp av en teknik som är utvecklad av Mitsubishi i Japan. Tekniken kallas PMC, Precious Metal Clay, på svenska kan man kalla det silverlera. Förenklat uttryckt så formar man silverleran till den form man vill att smycket ska ha. Därefter bränner man bort bindmaterialet i silverleran och kvar finns det rena silvret gjutet i den form man var ute efter. Silverhalten i smycket blir därför extremt hög och näst intill helt rent 999/1000.
Det finns även något som kallas nysilver, vilket inte alls är silver, utan en legering av koppar, zink och nickel. Just nickeln får blandning att se silveraktig ut men den innehåller fortfarande inget silver. Då nysilver innehåller nickel bör man inte använda smycken av nysilver om man är känslig för den metallen.
Allt silver oxiderar och ju högre halt av andra metallet ju högre risk för missfärgning och oxidering. Rent silver behåller utseendet längre än sterlingsilver som i sin tur håller utseendet längre än t ex matsilver. Skälet till det är att matsilver är gjort av silver i lägre halt (830/1000) för ökad hållbarhet och styrka – men då får man å andra sidan putsa det lite oftare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar