Silver – Argentum

En av de vanligaste metallerna vid smyckestillverkning är silver. Silver är en ädelmetall och dess latinska namn är Argentum, vilket kan betyda både silver och pengar.

För att få kallas silversmycke så måste silverhalten enligt internationell standard uppgå till minst 83 % (830/1000).

En av de mest kända varianterna på smyckessilver är Sterlingsilver. Sterlingsilver är perfekt för smycken då det är formbart och smidigt samt har en hög smälttemperatur. Sterlingsilver innehåller 925/1000 delar silver och stämplas därför med 925. Resterande del, dvs. 7,5 procent av smycket består då vanligtvis av koppar men det kan även innehålla lite zink.

Argentium sterling silver är en utveckling av Sterlingsilver. Argentium sterling silver finns i två halter av silver vilka båda innehåller mer silver än Sterlingsilver, 935/1000 och 960/1000. Dessutom har man tillsatt Germanium som är en halvmetalliskt grundämne. Tack vare Germanium så har Argentium sterling silver flera fördelar jämfört med Sterlingsilver. Germanium lägger sig på ytan av silvret och skyddar det mot oxidering och annat slitage.

Smycke gjort av silverlera - PMC med kejda i Argentium sterling silver

På senare tid har det börjat komma smycken i ”rent” silver som är tillverkade med hjälp av en teknik som är utvecklad av Mitsubishi i Japan. Tekniken kallas PMC, Precious Metal Clay, på svenska kan man kalla det silverlera. Förenklat uttryckt så formar man silverleran till den form man vill att smycket ska ha. Därefter bränner man bort bindmaterialet i silverleran och kvar finns det rena silvret gjutet i den form man var ute efter. Silverhalten i smycket blir därför extremt hög och näst intill helt rent 999/1000.

Det finns även något som kallas nysilver, vilket inte alls är silver, utan en legering av koppar, zink och nickel. Just nickeln får blandning att se silveraktig ut men den innehåller fortfarande inget silver. Då nysilver innehåller nickel bör man inte använda smycken av nysilver om man är känslig för den metallen.

Allt silver oxiderar och ju högre halt av andra metallet ju högre risk för missfärgning och oxidering. Rent silver behåller utseendet längre än sterlingsilver som i sin tur håller utseendet längre än t ex matsilver. Skälet till det är att matsilver är gjort av silver i lägre halt (830/1000) för ökad hållbarhet och styrka – men då får man å andra sidan putsa det lite oftare.

Rutilkvarts - Solstrålar av guld...

Rutilkvarts är kvarts som har inneslutningar av mineralet Rutil. Rutilkvarts är en av få ädelstenar som är eftertraktad för sina inneslutningar! Rutilet lägger sig i fina tunna trådar som ser ut som guldstrån och det har gett upphov till olika namn på Rutilkvarts såsom Venus hår och Solstrålar av guld.

Rutilkvarts finns över hela jorden då kvarts är ett av de vanligast mineralet. Brasilien och Indien är vanliga ursprungsländer för ädelstenarna. Det finns även Rutil i Södra Norge – allt mer talar för att jag måste besöka vårt kära grannland under nästa sommar!

Rutilkvarts sägs ha många goda egenskaper, bland annat saktar det ner åldrandeprocessen och kvartsen ska även öka kreativiteten.

Rutilkvarts är lätt att känna igen – den kan dock förväxlas med Rutiltopas. Rutiltopasen är hårdare då Topas ligger på 8 på Mohs hårdhetskala och Rutilkvarts på 7. Rutil däremot har en hårdhet på 6 och är därför ensamt lite för mjukt för att användas i smycken.

Vad är Gold-filled?

Gold-filled är en tillverkningsmetod för smycken och smyckesdetaljer där man lägger ett lager av guld över en basmetall. Gold-filled är vanligt förekommande i USA där tillverkningen är kontrollerad av amerikanska staten. Det kommer dock allt mer smycken i Sverige som har delar av gold-filled och det är därför värt att titta lite närmare på vad gold-filled är för något.

Gold-filled ska inte förväxlas med t ex guldplätering där man lägger på ett mikroskopiskt tunt lager guld över en annan metall. Till skillnad från guldplätering så innehåller gold-filled smycken minst 5 % guld och lagret med guld är allt mellan 50 till 100.000 gånger tjockare även vid plätering.

Fördelen med gold-filled är att de kombinerar det vackra gyllene utseendet på smycken samtidigt som basmaterialet står för styrkan. Det gör att man i vissa fall kan föredra att använda gold-filled delar i smycken. Då lagret som läggs på är tjockt och täckande så kan alla som kan bära guld även bära smycken av gold-filled. Slutligen så missfärgas inte guld med tiden utom i vissa extrema fall.

Man ska vara medveten om att alla smycken slits ner. Gold-filled är överlägset mot guldpläterade smycken men inte lika tåliga som smycken i äkta guld. Man räknar med att gold-filled smycken kan användas 20-30 år innan någon basmetall riskerar att synas. För guldpläterade smycken så nämner man allt från månader till något år innan metallen under kan börja synas.

Safir – månadssten september

Månadsstenen för september är Safir, vilket är en ädelstensvariant av mineralet Korund.  Alla varianter av Korund kallas Safir men om man till vardags säger Safir så menar man den blå varianten. Självklart inte alla färger! Det finns den röda varianten av Korund som har sitt eget namn – Rubin.

Namnet Safir kommer från grekiskans σάπφειρος; sappheiros, som betyder blå sten och som även var namnet på ön där man utvann Safirer.

The Logan Sapphire: A 423 Carat Blue Gem

Safirer finns på flera platser på vår jord. De bästa Safirerna anses komma från Sri Lanka och Madagaskar. Det sker även stor tillverkning av syntetiska safirer som bl.a. används i industrin och inom smyckestillverkning. Som vanligt gäller att om priset verkar vara för bra för att sant så är det antagligen en syntetiskt odlad Safir. Safir (Korund) har en hårdhet på Mohs skala på 9 så det är nästa bara diamanten som kan rispa den. Det här gör att det finns stor användning för den tåliga stenen. Du har säkert hört talas om safirglas på klockor! Safirer är inte bara hård utan den tål t ex värme bättre än diamanter.

När det gäller gamla magiska egenskaper som förknippas med månadsstenen (zodiakstenen) Safir främst med visdom, makt och ödet. Dess blåa färg har även symboliserat himlen och ädelstenen var därför populär bland präster under medeltiden. Det sägs även att soldater och andra män som var borta från sina fruar längre gav dem Safirer för att de skulle hålla sig ”rena”. Om mannen kom hem och såg att stenen hade fått en mörkare blå ton så var det tecken på att någon hade hänt…

Hur gör man konstgjorda diamanter?

Det finns flera sätt att göra konstgjorda diamanter på, den första metoden som lyckades producera diamanter av tillräckligt hög kvalité för att användas inom industrin och senare för att skapa diamanter av smyckeskvalité kallas HPHT.  HPHT står för High Pressure-High Temperature och innebär att man återskapar den miljö som naturliga diamanter uppstår i.

Naturliga diamanter skapas ca 150-200 kilometer ner i jordskorpan där trycket och värmen är tillräckligt högt för att kol ska binda sig till den form av kol som vi kallar diamant.

Med HPHT-metoder sätter man små diamantkristaller av hög kvalitet på botten av en stor hydraulisk press. Runt kristallerna sätter man ett lager med rent kol och en järnlegering som löser kolet och får det att fälla ut. Man värmer sedan upp järnlegeringen till 1400-1600 grader Celsius, vilket får kolet att fälla ut och binda sig till diamantkristallerna så att de växer till den storlek man söker.

Colorless gem cut from diamond grown by chemical vapor deposition.
Bilden lånad från Wikipedia.

En annan metod som idag används av flera tillverkare förkortas CVD. CVD står för Chemical Vapor Deposition och är en metod där man för in ånga som innehåller kol i en kammare där diamanterna byggs upp. En av fördelarna med metoden är att den inte kräver samma tryck som HPHT. För att skapa en diamant lägger man även här in små diamantkristaller, sedan flödar gasen in. Efter 3-4 veckor har man skapat (eller som företagen som säljer stenarna säger - odlat) en diamant på tre till fem carat.

Utvecklingen med odling av diamanter har gått starkt framåt sedan svenska ASEA 1953 lyckades skapa de första industridiamanterna. Idag kan vi skapa diamanter som är renare än naturens egna och de går inte att skilja från de äkta, förutom att de helt enkelt är för felfria. 

Vad är vitt guld?

Genom att blanda guld med andra metaller kan man få guld i många olika färger. Vitt guld har använts sedan 1920-talet då det blev populärt som ersättare för ringar i platina som då blev för dyrt.

Man skapar vitt guld genom att bland guld med silver, koppar och palladium. Silver och palladium används för att få rätt färg och koppar används för att det gör guldet lättare att bearbeta till smycken och för att det ökar hållbarheten. Före 1980-talet användes även nickel men det får inte längre användas i Sverige.

Bilden lånad från Wikipedia

Förutom vitt guld så finns det t ex svart, grönt, blått, rött, rosa och självklart gult guld. På Wikipedia finns en lista över vilka metaller som ska tillsättas guldet för att skapa dessa nyanser av guldet. Vi kan skapa alla färger vi vill men jag har personligen svårt att förstå varför man ska ändra det gyllene till något annat?

En del smycken i vitt guld har även fått ett tunt lager av rodium på sig för att öka vitheten. Nackdelen med pläteringen är att den nöts av efter ett tag och det gör att smycken kan bli fläckiga och att tappa sin lyster. Det går alltid att lägga på ett nytt lager när det är bortnött men det är inte roligt att behöva springa till en guldsmed titt som tätt.

Peridot – månadssten augusti

Månadsstenen för augusti är Peridot, vilket är ädelstensvarianten av mineralet Olivin.

Månadsstenar är ädelstenar som vi kopplar samman med årets månader och som anses ha olika mer eller mindre övernaturliga egenskaper. Tidigare kallades de zodiakstenar då det var kopplade till zodiakens tolv stjärntecken. Vilka ädelstenar som har hört ihop med vilken månad har varierat över tid och mellan olika kulturer. De jag redogör för i denna blogg är de som främst gäller för Västeuropa/Sverige. Även ädelstenarnas magiska egenskaper varierar över tid och rum beroende på vilka utmaningar olika kulturer står inför.

Bilden lånad från Smithsonian GeoGallery:
http://geogallery.si.edu/index.php/en/10209975/peridot

Namnet Peridot kommer troligen från grekiskans Perdona som betyder – ymnigt giva. Peridot kan även kallas Krysolit. Namnet kommer från grekiskan och betyder guldsten men grekerna använde namnet på flera olika ädelstenar.

Peridot finns bara i olika nyanser av grönt. Allt från gulgrön till mörkgrön och den beskrivs som att den har en oljig glaslikande lyster. Den gröna nyansen bestäms av hur mycket järn stenen innehåller.

Peridot är en vanlig smyckesten och den används t ex som inramning av andra stenar, för att skapa kontrast eller för att lyfta fram olika mönster. Peridots Mohs hårdhet ligger på 6,5-7 och dess struktur gör att den är ömtålig. Det sägs även att man har förväxlat Peridot med Smaragd i ett antal kyrkoskatter men det får jag utveckla i ett annat blogginlägg.

Vilken av de gröna stenarna tror du är Peridot?

Peridot bildas i magmatiska bergarter men vi vet även att det har kommit till jorden via meteoriter och att det finns på andra himlakroppar såsom vår egen måne.Här på jorden finns mineralet Olivin över hela klotet. En plats som är särskilt intressant för oss i Sverige är att det finns stora mängder Olivin i Åheimstrakten i Norge. På webben finns det information om ett museum - Norwegian Olivine Centre – med deras hemsida är inte alltför uppdaterad så jag vet inte om de fortfarande är verksamma. Den bästa peridoten anses idag komma från gränsområdet mellan Afghanistian och Pakistan.

Tillbaka till de magiska egenskaperna så anses Peridot anses stimulera kärlek och kan bäras för att rena hjärtat både känslomässigt och vid ev. sjukdom. Den anses även vara hoppets sten och hjälpa både mot egen och andras nervositet. För de riktigt desperata så anses den slutligen hjälpa mot håravfall.

Mohs hårdhetsskala

Mohs hårdhetsskala kan användas för att identfiera mineral genom deras hårdhet. Skalan jämför olika mineral med varandra där ett mineral med högre värde kan skrapa ett mineral med lägre värde.

Bilden lånad från: http://igs.indiana.edu/

Bilden ovan beskriver den urspungliga hårdhetsskalan som den tyska geologen Friedrich Mohs skapade 1812. Skalan kan visualiseras på lite olika sätt och idag använder man även halva tal för att bättre beskriva var på skalan olika mineral återfinns. Skalan är jämförande och kan närmast beskrivas som exponentiell då t ex diamant är nästan 4 gånger så hård som korund men korund bara är 2 gånger så hård som topas.

För smyckestillverkning finns det modifierade skalor som ger en bättre överblick över smyckestenars hårdhet. T ex denna som jag klippt och klistrat ihop från olika sidor.

Hårdhet enligt Mohs skala av vanliga smyckestenar
Gips Bärnsten Pärla Malakit Turkos, glas Opal Peridot Ametist, citrin (kvarts) Turmalin, granat Smaragd Topas, spinell Cubic zircon, YAG Rubin, safir (corund) Moissanit (synt diamant) Diamant	2 2-2,5 2,5-3,5 4 5,5-6 6 6,5-7 7 7,5 7,5-8 8 8,5 9 9,25 10

Om man vill identifiera ädelstenar kan man inhandla en uppsättning av pennor som innehåller mineral av de olika stegen i skalan. Sedan börjar man skrapa med den lägsta siffran och ökar till dess att man når den nivå där man rispar ädelstenen. Om man inte har pennor kan man lika gärna använda kända mineral som man har hemma – det går lika bra!

Förutom att skalan hjälper oss att identifiera olika ädelstenar så säger hårdheten på stenarna oss vad som är lämpliga användningsområden. För smycken som riskerar att utsättas för slitage lämpar sig t ex hårda stenar medan man i ett örhänge kan använda pärlor eller bärnsten.

Historien om carat och karat

På den gamla goda tiden innan vi hade digitala vågar vägde handelsmän varor genom att jämföra den aktuella varan i ena vågskålen med en känd viktenhet i den andra vågskålen. En vanligt förekommande viktenhet var frön från trädet Johannesbröd.

Johannesbröd växte runt hela medelhavet och dess frön var lätt att komma över. Fröna ansågs även vara stabila i vikt och de vägde ca 0,2 gram per frö. Några av de varor man vägde var guld och ädelstenar.

Idag lever fröna kvar i vårt sätt att väga ädelstenar genom ordet carat. Ordet carat sägs komma från det grekiska ordet kerátiοn (κεράτιον) som betyder frö från Johannesbröd.

Även karat som vi använder för att ange hur rent guld är har sitt ursprung från samma tid. Det fanns ett romerskt guldmynt på 300-talet e.Kr. som hette Solidius – vilket vägde 24 karat. Dess exakta vikt var 4,5 gram vilket är lite i underkant från 0,2 gram per carat men det var den viktenheten som romarna tillämpade. Därför anger vi än idag renheten på guld i karat även om det inte finns någon koppling till viktmåttet kvar.

Solidius, bilden lånad från http://www.cngcoins.com

Det var först 1907 som Allmänna konferensen för mått och vikt slog fast att en metrisk karat skulle väga 0,2 gram. Dvs. det viktmått som vi till vardags använder för att väga ädelstenar (Carat).

Det här är kanske orsaken till dagens begreppsförvirring med carat och karat. Vi får räkna med att länder använder begreppen olika och själva hålla koll på om det gäller vikt eller renheten.

Vad är skillnaden på Karat och Carat?

Det korta svaret på frågan är att när man pratar om smycken används karat (K) för att ange renheten på guld och carat (ct) för att ange vikten på ädelstenar.

En av de vanligaste formerna av smyckesguld i Sverige är 18K guld, vilket innebär att 18/24 delar av materialet består av guld. Resterande del är någon annan metall, vanligtvis koppar eller silver. Smycken görs sällan av 24K då guld i ren form är för mjukt.

Andra länder har andra standarder och det är därför viktigt att ta reda på vilken karat guldet har även om det benämns t ex äkta guld.  För att få kallas äkta guld i Sverige måste det innehålla minst 9K.

Dyrare ädelstenar mäter man i carat. En carat motsvarar 0,2 gram. Carat är en internationell beteckning och det finns en i smyckesammanhang mindre vanligt förekommande benämning på svenska och det är metrisk karat.

Magnificent Oval Diamond, väger 118 carat (metriska karat) 

Nu vet du vad ”Ring i 18K guld med en diamant 0,05 ct” betyder!

Svar för dig som fortfarande tvekar: Det är guld som till 75 % består av guld och en diamant på 0,01 gram.

Öppen föreläsning om Ädelstenar och mineral

Se en spännande öppen föreläsning från Stockholms universitet i samarbete med Nordiska museet. Föreläsare är Joakim Mansfeld som bl.a. forskar och undervisar vid universitetet.